This thesis is a queer masculinity reading of Sir Arthur Conan Doyle?s short story collection The Memoirs of Sherlock Holmes (1894). The analysis focuses on the dissonances, tensions and queerness that reside within the text itself. This has been done from my problem statement: How is Sherlock Holmes and John Watson?s sexuality and masculinity portrayed within the boundary of the text? What is being said, what is hidden, and what is dealt with silently? To reveal these queer parts this analysis has been focused around five themes: the late Victorian male, the Woman, countertypes and decadence, the homosocial sphere and sexuality.

The aim of this study is to examine how the Swedish writer Aurora Ljungstedt describes relations and desire in her En jägares historier, and what political message she tries to send her audience through that description.I have applied Eve Kosofsky Sedgwick?s theory of erotic triangles to the relationships in En jägares historier and found that they are structured in the way Sedgwick describes. The structure works to uphold and, when needed, re-establish patriarchal order in the book. Most female characters in En jägares historier are ? also in line with Sedgwick?s theory ? no more than articles of trade between men.

A paranoid and shameful reading of Inger Christensens novel Azorno.The contagious feelings of paranoia and shame played a vital part in my first reading of the novel Azorno, written by the Danish poet Inger Christensen. In this essay, I?m letting those emotions direct the ?understanding? and analysis of the novel. In earlier research the focus has been to comprehend what the novel ?really is about?, and even though it has been mentioned that the form probably is a way to make the reader a visible constructer of  the novel?s ?meaning? the understanding has never been created by the affects that occurs during the reading.

A paranoid and shameful reading of Inger Christensens novel Azorno.The contagious feelings of paranoia and shame played a vital part in my first reading of the novel Azorno, written by the Danish poet Inger Christensen. In this essay, I?m letting those emotions direct the ?understanding? and analysis of the novel. In earlier research the focus has been to comprehend what the novel ?really is about?, and even though it has been mentioned that the form probably is a way to make the reader a visible constructer of  the novel?s ?meaning? the understanding has never been created by the affects that occurs during the reading.

Föreliggande arbete syftar till att med utgångspunkt i teorier om maskulinitet, performativitet och homosocialt begär undersöka maskulinitet i Eyvind Johnsons tetralogi Romanen om Olof. De frågor som riktas till texten kretsar kring hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls i romanserien. Det forskningsläge uppsatsen förhåller sig till kan indelas i forskning om Johnsons författarskap samt forskning om maskulinitet i litteraturen.Den teoretiska bakgrund som föregår själva undersökningen är disponerad i tre avsnitt. Det första avsnittet ägnas åt begreppet performativitet och fokuserar främst synen på genus som en aktivitet. Härpå diskuteras begreppet homosocialt begär; ett begrepp som använts av bland andra Eve Kosofsky-Sedgwick och som syftar på den inom manliga gemenskaper ofta glidande skalan mellan det homosociala och det homoerotiska.

Uppsatsen Män med män handlar om hur par bestående av män bildas i två svenska romaner, Jonas Gardells Präriehundarna (1987) och Bengt Martins Sodomsäpplet (1968). Det som studeras är gestaltningen av hur förhållandet mellan männen påverkas av heteronormen och hur heterosexuella förhållanden står som en motpol för parbildandet. Identitet och maskulinitet är andra ämnen som behandlas i uppsatsen som tittar på hur romanpersonernas identitetssökande gestaltas. Uppsatsen finner hur paret i Präriehundarna gestaltas att de starkt är påverkade av den heteronormativa och väljer att använda detta som ett sätt att utgå ifrån och ta avstånd från detta, men samtidigt har paret svårt att finna sig själva och vara bekväma i sin maskulinitet i en samkönad relation. I Sodomsäpplet finner uppsatsen tydliga bevis på att den kulturella kontexten påverkar stort i identifikation hos huvudpersonen och att Martins gestaltning är grundad i den samma.